Måndagen den 25 juni.

Sågen - historia - och teknisk beskrivning

Vid Mångberg dämdes ån upp med en större damm-anläggning. I början av 1800-talet fanns där en enkel ramsåg med ett blad i ramen. 1860 sköljdes dammanläggningen bort av vårfloden och fäbodlaget fick bygga en ny damm på nuvarande plats. En ny såg uppfördes. Denna konstruerades med två vattenhjul och försågs med flera sågblad i ramen, så att en hel timmerstock kunde sågas färdigt i en omgång. Det ena vattenhjulet drev också en "pärthyvel". Gjutjärnsdelarna till sågen köptes från Gävle. Transporten fram och tillbaka till Mångberg tog två veckor med häst och vagn på den tiden.
Mångbergssågen t.v. och dubbelskvaltkvarnen t.h. Bilden är tagen 1923. (Kvarnen är riven.)
Som ägare till sågen stod såglaget. Såglaget var en sammanslutning av bönder som hade andelar i sågen. Andelarna kallades "stockar". Antalet andelar kunde variera från 1/8 till 4 st per delägare. Att det rörde sig om stora sammanslutningar framgår av uppgiften att det 1934 fanns 260 stockar fördelade på 207 ägare. "Stockarna" hade då spritts genom försäljning och arv. Mångbergssågen sköttes av en anställd sågare. Denne skötte sågningen medan bonden tog in stocken och hantlangade. Rull Lars Olsson hette den siste sågaren. Han anställdes 1890 och var kvar som sågare till 1936 då verksamheten upphörde. Under den tiden svarade Mångbergssågen för det mesta byggnadsvirket i trakten.
1983 restaurerades Mångbergssågen och demonstationskörs sedan dess varje sommar 3:e söndagen efter midsommar samma helg som majstångsresningen i byn äger rum !
Sågen i nutid.                        

Teknisk beskrivning av sågens funktion.

Mångbergssågen är en ramsåg från 1860-talet. Sågen är inrymd i en byggnad i två våningar. I den övre våningen sker sågningen, medan kraftöverföringen till maskineriet äger rum i den undre.
Skiss över sågens konstruktion. Illustration: Per Lindros (1984)
Vattnet från dammen leds i en ränna utefter sågbyggnaden och genom luckor ned till de båda vattenhjulen. Tillströmmingen kan regleras inifrån. Det mindre vattenhjulet driver själva ramsågen, timmerspelet och en slipmaskin. Det större överfallshjulet är kopplat till kantsågen och drev också den pärthyvel som förr stod utanför byggnaden. Båda vattenhjulen kan drivas samtidigt.

Timret magasineras i dammen. Vid sågningen spelas timret först in i sågbyggnaden. Stocken fästes i bakändan vid sågsläden. Ett mothåll framme vid sågramen håller stocken på plats och hindrar den från att följa med sågbladen uppåt vid sågning. Ramen har sju sågblad, som kan ställas in på det avstånd som erfordras för att få önskad bredd på plankorna. Stocken kan bli genomsågad i en sågning. Matningen av stocken sker med hjälp av ett kuggverk kopplat till sågmaskineriet.

I den separata kantsågen färdigställs plankorna. Kantsågen består av två inställbara sågklingor, mellan vilka plankorna körs och får sin slutliga bredd. Vid sidan av sågramen finns en slip att slipa sågbladen med.

En generator lär också ha varit kopplad till vattenhjulet på 1900-talet och levererat belysning till sågen och också till dansbanan som låg (och ligger) vid dammen.


Just nu

    klart.se



Copyright © 2008-2009, Mångbergs & Holens fäbodlag

Förslag eller synpunkter? Kontakta sajtansvariga Anders Bond eller Mats Seyffarth. Bilder tages tacksamt emot via mail till samma adress.
Den här sidan använder cookies för medlemsinloggningen.